Tillsammans med internationella samarbetspartner har forskare vid Uppsala universitet analyserat fossiliserad dinosaurieavföring, koproliter. Med hjälp av avancerad skiktröntgen har de identifierat osmälta rester från växter och bytesdjur i materialet.

– Att pussla ihop vem som åt vem i det förflutna är ett riktigt detektivarbete. Förmågan att undersöka vad djuren åt och hur de interagerade med sin miljö ger oss en förståelse om vad som gjorde det möjligt för dinosaurier att bli så framgångsrika, säger Martin Qvarnström, forskare vid Institutionen för organismbiologi och huvudförfattare till studien, i ett pressmeddelande.

Materialet har samlats in under 25 år i ett område i södra Polen, som en gång i tiden låg i den norra delen av superkontinenten Pangea. Det kompletterades med klimatdata och fossil från andra källor.

Studien ger nya insikter om dinosauriers roll i ekosystemen under sen trias och tidig jura – under dinosauriernas tidiga utveckling. Forskarna fann att koproliterna bland annat innehöll rester av fiskar, insekter, större djur och växter samt ben från rovdjur. Vissa av dessa var ovanligt välbevarade. Bland dem fanns små skalbaggar och halvkompletta fiskar.

En förvånande upptäckt var att växtätande dinosaurier som sauropoder åt träkol. En gissning är att de gjorde detta för att avgifta sin föda som till stor del bestod av ormbunkar.

Studien har resulterat i en femstegsmodell av dinosauriernas uppkomst. Resultaten visar att mångsidig kost och anpassningsförmåga var avgörande för dinosauriernas framgång.

Läs mer i pressmeddelandet från Uppsala universitet: Fossilt bajs ger ledtrådar till dinosauriernas framgångssaga

Läs den vetenskapliga artikeln från tidskriften Nature: Digestive contents and food webs record the advent of dinosaur supremacy | Nature