Jerker Fick, forskare vid Kemiska institutionen, har tillsammans med forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, genomfört den största studien hittills om läkemedelsföroreningars påverkan på Atlantlaxens beteende och vandring. De fann att de typiskt förekommande koncentrationerna i vattendrag av ett läkemedel som används vid sömnstörningar påverkade unglaxens vandring i det vilda.

– Förekomsten av läkemedel i våra ytvatten har studerats i över två decennier nu. Läkemedel förekommer i de flesta ytvatten globalt, oftast i låga koncentrationer. Men det finns hotspots, exempelvis nära produktionsanläggningar och i tätbefolkade områden med mindre tillgång till vatten. Dessutom vet vi att användningen av läkemedel ökar globalt, säger Jerker Fick, forskare vid Kemiska institutionen som medverkat i studien, i ett pressmeddelande.

– Nästan all forskning om läkemedelsföroreningars effekter på djurliv har undersökt påverkan under förenklade laboratorieförhållanden, som inte fångar den verkliga komplexiteten i naturen, säger Michael Bertram, forskare vid SLU och huvudförfattare till studien. Djurs beteende är mycket känsligt för miljöförhållanden och beteendeförändringar som observeras i laboratorier måste inte nödvändigtvis spegla förändringar i det vilda.

Forskarteamet genomförde den hittills största fältstudien om effekterna av exponering för läkemedelsföroreningar. De använde nyutvecklade läkemedelsimplantat och djurspårningssändare för att undersöka hur exponering för klobazam – ett läkemedel som används vid sömnproblem – och det opioida smärtstillande medlet tramadol påverkade beteendet och migrationen hos unglax (Salmo salar). Studien genomfördes i Dalälven och undersökte laxens vandring till Östersjön.

– De som fått det ångestdämpande preparatet passerade kraftverksdammar på kortare tid än de andra laxarna. Det gjorde också att fler av de medicinerade laxarna till slut nådde Östersjön, säger Jack Brand, forskare vid SLU i Umeå och studiens huvudförfattare, i ett pressmeddelande från SLU.

– Våra resultat visar att läkemedelsföroreningar kan påverka viktiga beteenden hos djur i det vilda, med potentiellt långtgående konsekvenser, säger han.

– De flesta läkemedel bryts tyvärr ner dåligt i naturen, och reningsverk lyckas ofta inte helt avlägsna dessa ämnen, tillägger professor Tomas Brodin, tidigare forskare vid Umeå universitet, nu vid SLU och medförfattare till studien.

Läs studien i tidskriften Science: Pharmaceutical pollution influences river-to-sea migration in Atlantic salmon (Salmo salar) | Science