Nickel och järn i stället för kobolt i dubbarna minskar mängden skadliga partiklar med 20 procent.

Kobolt är en metall som används i magneter, legeringar och batterier – men också i hårdmetallstiften på dagens dubbdäck. Dubbarna består mest av wolframkarbid men innehåller också 12 procent kobolt som tillsätts som bindemedel.

På isiga vägar gör de bilkörningen säkrare men de sliter också sönder asfalten så att det bildas hälsofarliga partiklar som kommer ut i luften.

– Dubbarna är dubbelt så hårda som asfalten. Det är mångdubbelt mer än man behöver för att slå bort is från vägen, säger Ulf Olofsson som är professor vid Institutionen för maskinkonstruktion vid KTH.

Enligt honom skulle det räcka med att dubbarna vore 20 till 30 procent hårdare än asfalten för att göra körning på is säkrare. Hans forskargrupp undersöker därför om det går att hitta material som kan ersätta kobolt i dubbarna.

De har tillverkat dubbstift där kobolten har ersatts av en blandning av järn och nickel i olika förhållanden för att få olika hårdhet. Tidigare i år publicerade de i Tribology international en studie som visade att både vägslitage och luftburna partiklar skulle kunna minska med så mycket som 20 procent med en annan hårdmetall i dubbarna.

– I labbmiljö kan vi se att de nöter vägen mindre och ger mindre utsläpp av partiklar som vi kan andas in samtidigt som de greppar vägen lika bra. Det behöver vi verifiera i labbskala.

De nya dubbstiften har också testats på rallybilar och terrängracingmotorcyklar.

– De som kör upplever att de ger likartat grepp på vägen som med vanliga dubbdäck.

I dag finns inga krav på dubbstiften när det handlar om deras förmåga att slita upp asfalten.

– Om du bygger vägar ska du specificera vägmaterialet rätt så hårt, men det finns inga krav på materialet i dubbstiften, som egentligen är det som nöter våra vägar. Man skulle kunna begränsa materialinnehållet om man vill styra det mot något som är mindre skadligt.

Ulf Olofsson har själv dubbdäck på bilen. Han kör till norra Sverige och vill inte vara utan dubbstiften på vintern.

– Men de kan bli bättre. Myndigheterna borde ställa krav på stiften på samma sätt som på vägarna.

Text: Siv Engelmark

Artikeln kommer ursprungligen från Kemisk tidskrift nr 4 2025. Kemisk Tidskrift skickas ut till medlemmar i Svenska Kemisamfundet. Kemisk Tidskrift – Svenska Kemisamfundet

Läs mer om medlemskapet här: Medlemskap – Svenska Kemisamfundet