Sektionen för fysikalisk kemi har beslutat att för första gången dela ut Tiseliuspriset – ett pris som ska tilldelas den bästa doktorsavhandlingen i fysikalisk kemi vid ett svenskt lärosäte 2024.
Utmärkelsen har namngivits efter Arne Tiselius som disputerade inom fysikalisk kemi 1930. Hans handledare var The Svedberg och avhandlingens fokus låg på elektrofores. Med hjälp av denna teknik blev Tiselius den första som lyckades separera fram blodproteiner. Han fortsatte senare med vidareutvecklingen av elektrofores och då främst med fokus på biokemi. År 1948 tilldelades han Nobelpriset i kemi ”för hans forskning om elektrofores och adsorptionsanalys, i synnerhet för hans upptäckter rörande serumproteiners komplexa natur”.
Leif Hammarström, ordförande i Sektionen för fysikalisk kemi, berättar nedan mer om Tiseliuspriset.
Varför instiftar ni Tiseliuspriset?
– Vi tycker att ett pris för ett doktorsarbete är ett trevligt sätt att uppmärksamma den fysikaliska kemin. I läroböcker handlar det mest om fysikalisk kemi förr och vi vill i stället ge en bild av hur det ser ut idag.
– Vi tycker också att det är viktigt med ett nationellt pris. Man talar ofta om att forskningen ska ha ett internationellt perspektiv men vi är övertygade om att det även är viktigt att stärka kemin i landet.
Vad är aktuellt inom fysikalisk kemi idag?
– Bland annat har förnybar energi fått ett stort uppsving, exempelvis inom solenergi. Även inom medicinen är fysikalisk kemi viktigt, vid användningen av fluorescens och fotokemiska molekyler för visualisering. Det finns också områden som varit aktuella länge – som kemisk dynamik – där tekniken har utvecklats så mycket att vi kan titta på helt nya processer och besvara nya frågor.
Har du någon favoritkemist?
– Det finns många intressanta svenska kemister. Berzelius är ett exempel och Arrhenius var nog den första fysikaliska kemisten i Sverige. En annan spännande kemist är Torbern Bergman. När jag besökte Michigan State University i East Lansing i USA hade de ett ”släktträd” där man kunde se hur kemisterna på universitetet var besläktade med varandra med hänsyn till förhållandet doktorand och handledare. Där kunde man se att alla kemister på universitetet härstammar från två urhandledare: den ena är Lavoisier och den andra Torbern Bergman.
Hur valde du själv att arbeta inom just fysikalisk kemi?
– Det är en svår fråga att besvara men jag kände redan i gymnasiet att jag ville läsa kemi och att jag skulle vilja använda fysikalisk kemi i biokemiska tillämpningar. Idag arbetar jag med artificiell fotosyntes och i mitt arbete samarbetar jag med många biokemister.
Nomineringar till Tiseliuspriset kan skickas in fram till och med 15:e mars . Läs mer och hitta länk till nominering på sektionens hemsida: Fysikalisk kemi – Svenska Kemisamfundet
Pristagaren – som utses av styrelsen för Sektionen för fysikalisk kemi – kommer att presentera sin avhandling under Svenska Kemisamfundets nationella kemimöte SCS2025, där prisutdelningen äger rum.
SCS2025 går av stapeln 16-18 juni på Steam Hotel i Västerås. Läs mer här: SCS2025 – 3rd National Meeting of the Swedish Chemical Society