skip to Main Content

Svedbergpriset 2025 till Michael Landreh

Michael Landreh. Foto: Uppsala universitet

PRESSMEDDELANDE 2025-04-30

Pressmeddelandet som pdf.

The Svedbergpriset 2025 går till Michael Landreh, universitetslektor inom molekylär biofysik vid Institutionen för cell- och molekylärbiologi vid Uppsala universitet samt forskningsguppledare i molekylär tumörbiologi vid Karolinska Institutet.

Han får priset ”för utvecklingen och den innovativa användningen av masspektrometriska verktyg som avslöjar gömda proteininteraktioner.”

I sin forskning fokuserar han främst på interaktioner mellan molekyler som spelar en viktig roll i mänskliga sjukdomar och som är svåra att studera med olika strukturbiologiska metoder. Ett exempel är membranproteiner de amyloidfibriller som är kopplade till neurodegenerativa sjukdomar som alzheimer och Parkinsons sjukdom.

Vad handlar din forskning om?

– Det som fascinerar mig är att allting som händer i en cell eller organism beror på fysikaliska interaktioner mellan molekyler, vilka för det mesta är proteiner. I min forskning försöker jag att ta reda på hur proteiner känner igen varann, hur deras komplex ser ut, och vad vi kan göra för att påverka deras interaktioner. Vi använder en teknik som kallas nativ massspektrometri, där vi sprayar intakta proteiner i ett vakuum och mäter tiden det tar dem att flyga en viss distans. Från dessa data kan vi lära oss om vilka proteiner som binder till varann, och vilka faktorer som påverkar deras interaktion, framförallt läkemedelsmolekyler. Metoden är särskilt lämplig för proteiner som ingår i många interaktioner samtidigt, som t.ex. ett membranprotein i sin lipid-omgivning, eller för flexibla proteiner som kan binda många proteiner på olika sätt, som t.ex. transkriptionsfaktorer.

Har du något som du är extra stolt över med din forskning?

– Det absolut roligaste jag vet är projekt som börjar med, ”vilken konstig idé”, för att de vidgar gränsen för vad som är möjligt med massspektrometri. Ett sånt projekt var att spraya konstgjorda spindeltrådsproteiner samtidigt som de byggdes ihop till spindeltråd. Där kunde vi i realtid följa stökiometrin. Jag gillar också proteindesign, där vi kan skapa proteiner med extrema laddningar eller strukturer, eller bygga helt nya interaktioner från grunden för att förstå deras principer, och använda massspektrometri för att testa dessa.

Hur valde du från början att arbeta med kemi?

– Hemma hos oss fanns kemi- och biokemiböcker, och det var roligt att titta på alla dessa konstiga strukturer och undra vad de betydde. Min pappa var veterinär och min mamma kemilärare och de var alltid beredda att förklara och visa saker. Någonstans där tog det fart. När jag inte kom in på konstakademin efter gymnasiet så var det bara att svänga in på kemi istället, och det har jag aldrig ångrat!

Har du någon kemist som du ser upp till extra mycket?

– Jag har haft den otroliga turen att jobba med några av mina idoler, både som doktorand, postdoc, och till och med nu. En särskild plats i mitt hjärta har Janne Sjövall, som var professor i kemi på Karolinska och som tyvärr gick bort förra året. Han tog hand om mig när jag dök upp som Erasmusstudent 2006 och introducerade mig för massspektrometri. Hans otroliga kunskap, ödmjukhet och brinnande kärlek för forskningen är än idag en stor inspiration.

Hur känns det att bli tilldelad Svedbergpriset?

– Det känns stort att vara med i en lång rad av fantastiska forskare som jag beundrar. Samtidigt så är det kul att få veta att andra tycker att det vi gör är viktigt och spännande. Jag ser fram emot Sweprot där jag kan berätta mer!

Som mottagare av Svedbergpriset kommer Michael Landreh att hålla en presentation under Sweprotkonferensen i Tällberg 13-16 juni.

The Svedbergpriset är en vetenskaplig utmärkelse som årligen delas ut av svenska föreningen för biokemi, biofysik och molekylärbiologi tillsammans med den Svenska nationalkommittén för molekylära biovetenskaper. Priset delas ut till en framstående biokemist eller molekylärbiolog som är verksam i Sverige och som den 1:a januari på utdelningsåret har en doktorsexamen som är maximalt upp till och med 12 år efter PhD.

Vid frågor, kontakta:
Agnes Rinaldo-Matthis, Kanslichef Svenska Kemisamfundet
agnes.rinaldo.matthis@kemisamfundet.se