Andreas Orthaber från Institutionen för kemi – Ångström vid Uppsala universitet är en av 22 nya Chemistry Europe Fellows.

Chemistry Europe Fellows är den högsta utmärkelsen inom Chemistry Europe och ges till personer som bidragit utöver det vanliga till Chemistry Europe. Läs mer här: Chemistry Europe Announces Fellows Class 2024/25

Hur kändes det när du fick beskedet att du blivit utnämnd till Chemistry Europe Fellow?

─ Jag kände mig både väldigt hedrad och uppriktigt ödmjuk. Det är ett fint erkännande från det europeiska kemisamhället och något jag verkligen uppskattar. Samtidigt ser jag det som ett erkännande som också tillhör alla de människor jag har haft förmånen att arbeta tillsammans med genom åren.

Vad betyder den här utmärkelsen för dig personligen och för din forskning?

─ Personligen betyder det mycket att få denna uppskattning från kollegor inom det europeiska kemisamhället. För mig är det också en påminnelse om hur viktigt samarbete är inom forskning. Jag ser utmärkelsen som ett erkännande av det arbete som gjorts tillsammans med mina doktorander, postdoktorer, studenter och samarbetspartners. Den synliggör också vår forskning och kan bidra till nya kontakter och samarbeten.

Vad forskar du på?

─ Min forskning ligger inom syntetisk molekylär kemi, där vi designar och syntetiserar nya molekyler och studerar deras struktur och egenskaper. Genom att förstå hur molekyler byggs upp och interagerar kan vi utveckla nya funktionella system och material.

Vad är målsättningen i din forskning? Är det exempelvis något specifikt problem du skulle vilja lösa?

─ En viktig drivkraft i min forskning är grundläggande vetenskaplig nyfikenhet – att förstå hur nya molekylära strukturer kan ge upphov till oväntade egenskaper och reaktivitet. Vi är särskilt intresserade av att utforska icke-traditionella motiv inom huvudgruppskemi och hur sådana system kan ge funktioner som inte är möjliga att uppnå med enbart organiska molekyler. Samtidigt strävar vi efter att utnyttja den ofta högre reaktiviteten i dessa system för att möjliggöra aktivering av små molekyler på sätt som annars är svåra eller omöjliga att uppnå.

När visste du att du ville bli kemist?

─ Mitt intresse för naturvetenskap har funnits länge, men vägen till kemin var inte helt rak. I gymnasiet väcktes mitt intresse för kemi, men när jag började studera på universitetet började jag först med biologi och fortsatte sedan inom miljö- och systemvetenskap. Efterhand drogs jag allt mer mot de mer grundläggande frågorna om hur naturen fungerar på molekylär nivå, vilket ledde mig vidare till kemin, där jag gjorde mitt examensarbete i teoretisk kemi och senare fortsatte med en doktorandutbildning i oorganisk kemi. Den här ganska vindlande vägen har gett mig ett brett naturvetenskapligt perspektiv som fortfarande präglar hur jag tänker kring forskning idag.

Vilken är din favoritmolekyl? Varför?

─ Om jag måste välja en skulle jag säga arsol. Dels för att namnet nästan alltid leder till ett och annat skratt under presentationer, men också för att det faktiskt är en väldigt intressant molekyl. Det är en liten 5-ledad aromatisk ring som innehåller arsenik, och den har den roliga egenskapen att den kan lysa. Färgen på emissionen kan dessutom ändras genom att man modifierar arsenik-atomen i ringen, vilket gör den till ett spännande system att arbeta med.

Vad har du för syn på Chemistry Europe?

─ Chemistry Europe spelar en viktig roll för att stärka samarbetet mellan kemister i Europa. Genom sina tidskrifter och aktiviteter bidrar organisationen till att sprida högkvalitativ forskning och skapa mötesplatser för forskare. Jag uppskattar särskilt hur Chemistry Europe samlar de nationella kemisällskapen och därigenom stärker den europeiska kemigemenskapen.

─ Den europeiska forskningsmiljön är särskilt stark inom fundamental kemi, inte minst inom huvudgruppskemi, och präglas av en öppen och kollegial kultur som uppmuntrar samarbete och långsiktig, nyfikenhetsdriven forskning. I en sådan miljö kan idéer utvecklas genom nära interaktioner mellan forskare vid olika universitet och institut. Samtidigt erbjuder Chemistry Europes tidskrifter mycket viktiga publiceringskanaler för att sprida nya resultat. De fungerar som högkvalitativa plattformar där forskare kan dela sina upptäckter med det internationella kemisamhället och därigenom bidra till att driva fältet framåt.

Stort grattis till utmärkelsen Andreas, önskar vi på Svenska Kemisamfundet!

Svenska Chemistry Europe Fellows är:

Andreas Orthaber, Uppsala universitet (2024/2025)

Daniel Brandell, Uppsala universitet (2022/2023)

Patrik Johansson, Uppsala universitet (2020/2021)

Belén Martín-Matute, Stockholms universitet (2020/2021)

Agneta Sjögren, f.d. kanslichef Svenska Kemisamfundet (2018/2019)

Peter Somfai, Lunds universitet/ledamot i KVA (2018/2019)

Per-Ola Norrby, Astrazeneca (2016/2017)

Berit Olofsson, Stockholms universitet (2016/2017)

Licheng Sun, KTH (2016/2017)

Jan-Erling Bäckvall, Stockholms universitet (2015)

Christina Moberg, KTH (2015)