Kungl. Vetenskapsakademien delar årligen ut Göran Gustafssonprisen till forskare som är 45 år eller yngre och som forskar inom matematik, fysik, kemi, molekylär biologi respektive medicin. Årets mottagare tilldelas 7,5 miljoner kronor vardera, varav 7,2 miljoner ska användas till forskningen och 300 000 är ett personligt pris.

Kemipriset till Ville Kaila

Priset i kemi gick i år till Ville Kaila, professor i biokemi vid Stockholms universitet. Han prisas ”för studier av molekylära mekanismer för biologisk laddningstransport”.

Ville Kailas forskning kretsar kring mitokondriella proteiner, som Komplex I i elektrontransportkedjan, samt på motsvarande mekanismer i växtcellernas kloroplaster.

– Det är väldigt spännande att se hur naturen möjliggör de här laddningsomvandlingarna på molekylnivån. Proteinerna omvandlar energin genom transport av protoner och elektroner, och det kan ske med extremt hög effektivitet över stora avstånd, förklarar Ville Kaila i ett pressmeddelande från KVA.

Förhoppningen är att en utökad kunskap om exempelvis mitokondriella sjukdomar.

– Vi vill bygga om maskineriet och ändra på byggklossarna för att få en helhetsbild av processen. Om vi kan förstå den ännu bättre ur ett grundvetenskapligt perspektiv kan vi även utreda kopplingen till vissa sjukdomar.

År 2021 tilldelades Ville Kaila The Svedbergpriset som delas ut av Sektionen för biokemi, biofysik och molekylärbiologi, SFBBM, varje år. Läs en intervju med honom från år 2022 här: https://kemisamfundet.se/intervju-han-inspireras-av-naturens-system-for-energiomvandling/

Fysikpriset till Feng Gao

Feng Gao, professor i optoelektronik vid Linköpings universitet får priset i fysik ”för bidrag till grundläggande förståelse och utveckling av nya optoelektroniska enheter baserade på organiska halvledare och metallhalid-perovskiter”.

Feng Gao är medlem i Svenska Kemisamfundet och ledamot i styrelsen för Sektionen för fysikalisk kemi. Hans forskning fokuserar på organiska halvledare och metallhalid-perovskiter som kan användas till solceller och lysdioder (LED-belysning). Solceller gjorda av sådana halvledarmaterial är mer miljövänliga och har även många andra fördelar jämfört med de mer traditionella oorganiska panelerna, oftast tillverkade av kiselmaterial.

– Det handlar bland annat om den låga tillverkningsenergin, den låga vikten och att solcellerna kan göras flexibla och halvgenomskinliga. Du kan sätta dem på fönstren eller klä in din elbil med dem. De kan också tillverkas i olika färger vilket kan göra att de passar bättre in i stadsmiljön till exempel, berättar Feng Gao i ett pressmeddelande.

Än så länge är organiska solceller inte lika effektiva som kommersiella oorganiska solceller. Linköpingsforskarna är dock i färd med att effektivisera dem; bland annat har de tagit fram designregler som bidragit till att verkningsgraden har höjts från tio till tjugo procent.

Feng Gao hoppas nu på att utveckla ännu bättre, högpresterande organiska solceller, som är praktiska för användning och bidrar till energiomställningen.

– Vi vet att det viktiga är att få organiska solcellsmaterial lika bra på att skapa fotoner som organiska lysdiodsmaterial, men vi vet inte hur det ska gå till. Nu kan vi använda prispengarna från Göran Gustafssonpriset – som jag känner mig väldigt hedrad att få ta emot – till att försöka lista ut det, säger han.

Övriga pristagare:

Molekylär biologi – Laura Baranello, senior forskare på institutionen för cell- och molekylärbiologi vid Karolinska Institutet får priset i molekylär biologi ”för banbrytande studier om topoisomerasers reglering och deras roll i tumörbiologin”. Hennes målsättning är att hitta en ny strategi för skonsammare cancerbehandlingar där friska celler inte skadas av behandlingarna.

Medicin – Tove Fall, professor i molekylär epidemiologi vid Uppsala universitet, tilldelas priset i medicin för sin forskning kring hur bakterier i tarmen bidrar till hjärt-kärlsjukdom. Efter epidemiologiska studier planerar hon nu att starta upp ett nytt projekt inom området där man bland annat ska använda sig av data från biobanker. De ska även samla in prover från munfloran för att se mun- och tarmflorans koppling till utbredningen av åderförkalkning i blodkärlen.

– Det har länge funnits teorier om att mun- och tarmfloran har en påverkan på hjärt- och kärlsjukdomar. Huvudtolkningen i dag är att olika faktorer samspelar under lång tid, både miljö och genetik. Men det finns också personer där vi inte alls förstår vad sjukdomen kan bero på och då tror vi att bakterier kan ha spelat en roll.

Matematik – Klas Modin, biträdande professor vid Institutionen för Matematiska Vetenskaper vid Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet får priset i matematik. Han studerar strömningsekvationer som kan hjälpa oss att förstå väderfenomen på vår egen och andra planeter.

Göran Gustafssonprisen instiftades 1991 av Göran Gustafssons Stiftelse för naturvetenskaplig och medicinsk forskning. Nomineringar skickas in av Sveriges universitet och högskolor, förslagen granskas av Kungl. Vetenskapsakademien varefter stiftelsen utser vinnarna.

Bland tidigare mottagare av Göran Gustafssonprisen finns Nobelpristagarna Anne L’Huillier och Emmanuelle Charpentier.