En ny studie från bland annat Sahlgrenska akademin visar att vissa kolesterolsänkande preparat kan påskynda kroppens utsöndring av PFAS – frågan är om detta leder till bättre hälsa.

År 2013 upptäcktes det att dricksvattnet från ett reningsverk i Ronneby i Blekinge innehöll kraftigt förhöjda nivåer av PFAS. Orsaken visade sig vara användningen av ett brandsläckningsskum som under lång tid använts vid brandövningar på flygflottiljen i Kallinge.

Föroreningarna i dricksvattnet resulterade i att många invånare i Ronneby fick väldigt höga halter av PFAS i blodet. Det är oroande dels eftersom de medicinska effekterna av höga PFAS-halter inte är helt kartlagda ännu och dels då det är känt att PFAS förs över från modern till nästa generation under graviditeten.

I den nya studien ingick tio personer från Ronneby, i åldrarna 25-47 år. Syftet var att se om olika läkemedel kunde skynda på utsöndringen av PFAS. I studien studerades effekten av de kolesterolsänkande preparaten kolestyramin och kolesevelam samt av probenecid.

Resultaten visade att kolesterolsänkande preparat som kolestyramin och kolesevelam kan användas för att påskynda utsöndringen av PFAS hos individer med höga nivåer av PFAS i kroppen. Frågan är nu om det finns några hälsofördelar med att sänka halterna snabbare.

Frågor till Axel Andersson, forskare på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, och ledande i studien:

Hur får kolestyramin och kolesevelam kroppen att utsöndra mer  PFAS?

– Kolestyramin och Kolesevelam är resiner som binder till anjoner. De tas inte upp av kroppen, utan verkar i tarmen där de binder till bland annat gallsyror och förhindrar återupptag av dessa. PFAS utsöndras genom gallan, men återupptas sedan i tarmen. Läkemedlen bryter återupptagningen, så att PFAS i stället åker ut med avföringen.

 Finns det några risker som ni ser med en ökad utsöndring av PFAS?

– Jag ser inte några risker med att öka utsöndringen av PFAS. Läkemedlen tas inte upp av tarmen, så effekter på njurar är också osannolika. Däremot har läkemedlen biverkningar, i form av förstoppning och att andra läkemedel tas upp i mindre utsträckning. Det sistnämnda kan man dock komma runt, genom att ta sina andra läkemedel vid en senare eller tidigare tidpunkt.

Vad är nästa steg efter den här studien?

– Det viktiga är att vi inte vet hälsoeffekterna av att påskynda utsöndringen. Är det halterna man har eller halterna man har haft som påverkar hälsan? Det hoppas vi kunna studera.

Ta del av den vetenskapliga studien här: Serum, urinary and fecal concentrations of perfluoroalkyl substances after interventions with cholestyramine/colesevelam and probenecid – cross-over trials in Ronneby, Sweden – ScienceDirect